Jag vaknade vid elva och tittade på två avsnitt av Skärgårdsdoktorn, för att sedan fortsätta att göra ingenting. Gick ut i köket, åt lite choklad. Skrev ett kort.
Framåt 18-tiden kände jag att jag behövde komma ut i friska luften, rensa tankarna.
Jag tog en promenad med Jason Mraz i lurarna och gick, gick, gick. Det var vackert, jag är glad att jag gick ut. Det var en välbehövlig promenad, befriande.
Ibland är en promenad det enda som hjälper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar